Chapitre 2 - The new house
Kategori: Allmänt
2010, Julia
Efter några timmar flygresa och ett stopp på Mcdonalds så var vi framme i Bradford. Det var kallt och himlen gav ett mörk ljus. Jag drog koftan tätare in till mig och kände mammas hand på min rygg. Vi stod och tittade på vårt nya hus. Det var ju inte fult.. men det var inte vårt. Det kändes inte bara rätt, jag ville stanna i vårt hus i Nice med mina vänner, fastän jag visste att vi nu inte längre ägde det. “Kom så går vi in, är ni inte nyfikna!?” frågade mamma ivrigt och gick mot dörren. Vi andra följde efter. När vi alla stod vid dörren öppnade mamma dörren och där inne såg det.. fantastiskt ut, tyvärr. Vi gick snabbt in och såg oss omkring. “Look, the fridge is already full!” sa Emanuel glatt när han öppnat kylen. Typiskt honom, alltid hungrig! Jag skrattade åt honom och gick mot vardagsrummet. “An aquarium!?” utbrast jag. Jag har alltid velat ha ett akvarium med en massa fiskar. Och ja nu fanns det ett enormt akvarium som var inbyggt i väggen runt en jättestor TV med en massa fiskar i. “Ja, vi vet ju att du gillar fiskar. Ni får döpa dem.” sa mamma och log mot mig. Emanuel och Ariadne kom in till vardagsrummet. Dem andra var redan här. “Thats coca, and that´s cola then!” sa Emanuel och pekade på två rödaktiga fiskar. “Haha, then this is Juliet and this is Romeo!” sa jag skrattandes och pekade på två fiskar som såg ut att pussas. “Då kan detta vara Edward och det Bella” sa Charlotte och vi började skratta. Jag tror nog att vi aldrig har bråkat på riktigt, även om vi är syskon. “Eftersom det är duetter som gäller så är det Jelly och det Beans!” sa Jaqculine och pekade på några lila fiskar. När vi suttit där i den jättelika soffan och döpt fiskar ganska länge så kom mamma in “Ska ni inte kolla på era rum?” frågade hon lite nyfiket. “Sure” sa jag. “Come here” sa hon och gick mot den långa trappan. Vi sprang före henne upp för trappan. Jag och Ariadne gick och öppnade en dörr där det stod Julia & Ariadne. Vi hade en fototapet med en bild på chokladmjölk som stänkte, på väggen mot dörren. Rummet var enormt och liksom avdelat med en stor bokhylla i mitten av rummet så vi fick som varsitt fast ändå ett. Golvet var vitt och glansigt och en stor vit papperslampa hängde i taket. Ett par jättelika fönster som släppte in jättemyckt ljus fanns över sängarna. Varsin dubbelsäng, jag hade muschtaser i olika färger oh mönster på mina sängkläder och Ariadne hade vitt med pastellfärgade blommor och båda hade en massa färgglada kuddar på. I bokhyllan stod en massa bra böcker och CD-skivor. Vi gick runt och tittade i vårt stora rum när jag hittade två dörrar till. “Ariadne, titta!” sa jag och nickade mot dörrarna. Hon stoppade tillbaka en bok och skyndade sig till mig. “Undrar vad det finns där” sa hon. “Kom igen så öppnar vi då!” sa jag och tryckte ner handtaget. Där fanns en stor walk-in-closet fylld med en massa fina kläder. Ariadne gav ifrån sig en litet skrik och gick genast in. “Undrar varför dem köpt nya kläder? Jag menar vi hade ju redan en massa.” sa jag medans jag följde efter Ariadne. “Hm, vem vet. Mamma och pappa är lite konstiga.” sa hon och skrattade. “Kan man lugnt säga” skrattade jag. Jag gick ut för WIC och öppnade den andra dörren. “ARIADNE, DET ÄR ETT BADRUM!!” ropade jag ifrån badrummet som fanns innanför den andra dörren. “Du behöver inte skrika” sa Ariadne i vanlig ton bakom mig. “ARI!! Du får inte skrämmas så!!” sa jag högt efter jag hoppat till. “Vilket stort badrum!” sa hon med ett skratt och brydde sig inte om att jag blev rädd. “Hur går det med Matt nu då?” frågade jag försiktigt. “Erhm, jag vet inte.” sa hon och jag ut från badrummet. Jag följde efter och satte mig bredvid henne på sängen. “Jag vet faktiskt inte!” sa hon och jag såg en tår rinna ner för hennes kind. Hon lutade sig mot min axel och jag höll armen om henne. “Du, du övertalade mig om att det skulle bli bra här. Så nu får du inte gråta!” sa jag bestämt. Hon satte sig riktigt och torkade bort tårarna och försökte le. “Jag är glad att du är min syster.” sa hon. Jag skulle precis svara henne när det knackade på dörren. “VEM ÄR DET!?” frågade jag. “EMANUEL!!” hörde jag Emanuel skrika utanför dörren. “KOM IN!” svarade jag. Han öppnade dörren och sprang fram mot oss. “Vad vill du lillkillen?” frågade jag kaxigt. “Jag tänker ignorera dig för att jag är för glad.” sa han och log kaxigt. Jag räckte ut tungan och rufsade om hans hår. “HEY!” Jag har faktiskt lagt ner tid på det!” sa han och försökte rätta till håret. “Jaha, synd” sa jag och rufsade om det igen. “Julia.” suckade Ariadne. “Men varför är du så glad då?” frågade jag. “Kom, så ska ni få se!” sa ha och tog våra händer, släpade oss till hans rum, öppnade dörren och sa, “Ta-da!”. “Wow!” sa jag när jag sett rummet. “It is really cool Em!!” sa jag och satte mig på sängen. Emanuel älskar ju Harry Potter, ja. Tapeten var Harry Potter “logan”, på den gråa fint bäddade sängen låg något som skulle likna sorteringshatten och en spindel. Sedan på andra sidan av rummet fanns ett skrivbord målat i rött och gult, gryffindors färger. Ovanför på en glashylla stod alla Harry Potter böckerna och filmerna i ordning. En massa saker som finns i böckerna/filmerna fast i kopia fanns utspridda över hans rum och under glashyllan hade någon bokstaverat expecto patronum i guldiga träbokstäver. “Yes, it´s like we are in the movie, almost.” sa Ariadne. “Look!” utbrast jag och pekade på en skylt utanför fönstret som pekade ut mot trädgården där det stod Hogwarts med svarta snirkliga bokstäver. “How cool isn´t this room!?” sa jag och reste mig upp från sängen. “Let´s see how Bri and Char´s room looks!” sa Ariadne och ställde sig i dörröppningen. Emanuel puttade bort henne från dörröppningen och gick före. Vi gick in till Charlotte och Bridgets rum där Jaqculine redan var. Det var ett stort brunt rum. På ena väggen fanns som ett stort hål i väggen format som ett moln. Där inne låg det en madrass, en massa kuddar och rosa fina lampor hängde i taket i “molnet”. Som en myshörna. Två vanliga sängar med rosa överkast och beigea, guldiga kuddar stod mot väggen bredvid. På ena kortsidan under ett fönster med utsikt fanns det ett långt skrivbord med svarta ben och glasskiva ovanpå. En snurrstol med rosafluffigt överdrag var inskjuten under skrivbordet. “This room is so.. cozy!” sa Ariadne och log. “Yes, we love it!” sa Bridget och slängde sig i sängen. “Jaqculine, let us see your room!” sa jag ivrigt till min mörkhåriga lillasyster. “Yes!”sa hon och gick mot hennes rum. Vi andra följde glatt efter. Hon öppnade dörren där hennes namn stod och vi möttes av ett stort ljust, frächt och ljust rum. “EUH MY EYES!!” utbrast Emanuel när han klev in i det ljusa rummet. “Yes, it´s so light!!” sa jag och kupade händerna över ögonen. “But it´s nice.” fortsatte jag. “JUL, ARI, BRI, CHAR, JAQ AND EME!! IT`S FOO..” hann mamma ropa innan Eme avbröt henne. “IM COMING IM COMING!!!!!” skrek Emanuel och sprang ner för trappan. Vi andra följde efter, fast lite långsammare och inte lika entusiastiskt som Emanuel. Killen älskar verkligen mat! När vi kom ner hörde vi mamma säga till Emanuel att han inte fick springa in trappan. Vi kom in i köket och där stod 8 pizzakartonger staplade och redo att tömmas. Vi satte oss vid matbordet, började skära upp varsin pizza och började sedan äta.
Hoppas ni gillar del 2 och att ni kan se hur rummen ser ut i era huvuden. :D Som ni ser har alla ett smeknamn men jag ville inte att Charlottes smeknamn skulle vara Lottie, så att dem blir ännu mer lika. Så därför är det Char. Och ja, Emanuel är lite som Niall. Zayn kommer snart att komma in, inte dem andra ännu. För som ni ser fel eller vill fråga, bara kommentera på! Och har du instagram och/eller twitter, följ mig gärna. Twitter: @INLOVEOFC Instagram: @fotograferskan
Detta inlägg är tidsinställt så nu är jag i skolan och studerar. :D
