lhnlz

Senaste

Vägen till Lauren och Ed var blåsig och kall men som tur var hade jag hörlurar och lyssnade på One Direction, vilket gjorde promenaden bättre. Men när jag slutligen kom såg jag det som absolut inte fick hända. ***************************************************************************************

Ed hade sin arm runt hennes nacke, Briannas nacke, och han log. Han borde ju vara äcklad av bara tanken! Vad har hänt med honom? De skrattade åt något som hon sa och Lauren bara stod där. Jag började öka farten och  var inom några sekunder alldeles framför dem. “What the hell are you doing!?” utbrast jag. “Problems bitch?” frågade Brianna kaxigt. “Yeah, you.” sa jag. “Don´t say so to Ed´s girlfriend. He will be sad if you hurt me.” sa Brianna och la huvudet mot hans axel. “Excuse me?” sa jag och tittade förvånat på Ed. “Well, she´s my girlfriend.” sa Ed och vågade inte möta min blick. “Yesterday you hated her, now you love her. She´s my enemy, we hates each other! And you, Laur, why didn´t you at least say anything before?!” nästan skrek jag och tittade på Lauren som förskräckt tittade ner i hennes kaffe. “I didn´t knew until now. Sorry but he seems to love her. Ari, you can´t change love.” sa Lauren tyst. “If all of you going to join her side why does you even talk to me!? Go on, hate on me! I thought we were friends.” skrek jag samtidigt som tårarna började rinna, och började gå mot skolan. “Ari! I don´t hate you! Your my best friend, and will always be.” ropade Ed och försökte springa ikapp mig. “Just shut up.” sa jag och gick ifrån dem.

Hur kunde dem!? Mina bästa vänner. Eller det var vad jag trodde i alla fall.

I skolan pratade jag inte mycket, bara med Riley, en tjej som gick i vår matteklass som ingen pratade med. Så fort jag såg Ed eller Lauren gick jag bara motsatta hållet även om de försökte gå efter mig och prata med mig. Jag gick och tog ut min mattebok från mitt skåp. “It´s so cool that you want to be with me! Not like i´m a stalker or so but I think your so awesome!” sa Riley som nu följde efter mig överallt. “I´m just a girl. Like you.” sa jag och gick mot matten. “Uhm, no. Your like the most popular girl in this school. You have never talked to me before, no one does. We geeks say that we hate people like you but actually we adore you guys!” sa Riley och skrattade. Ett ganska störande skratt. “Well, i´m sorry that I never talked to you before.” sa jag och försökte gå snabbare för att gå ifrån henne. Vilken bara resulterade i att hon gick lika snabbt. “Yeah, it´s okay. sa hon och fortsatte vara en aning läskig.  

När jag kommit innanför dörren skyndade jag mig in på mitt rum. Jag slängde väskan på golvet och gick in på datorn. Jag gick in på twitter och såg att @onedirection hade tweetat. 

“ARE YOU READY NYC!? #1DMSG in only 10 days! 1DHQ x”

Samtidigt som jag blev fylld av lycka började jag tänka på Lauren. 

Hon hade ju inte gjort något fel egentligen. Jag tog upp min mobil och såg att jag hade 12 missade samtal och 32 nya meddelande. Fem av samtalen och 12 meddelande var från Lauren. 7 samtal och 20 meddelande från Edward. Jag bestämde mig för att ringa Lauren. Efter endast en ton svarade hon. 

“Ari!!” 

“Hello Laur.”

“I´m so sorry!”

“For what?” frågade jag

“Uhm..” svarade hon

“I`M sorry for being stupid. It isn´t you who is Briannas new boyfriend. I´m sorry for screaming on you.” sa jag

“Oh Ariel! It´s fine. I just want you back as friend!” sa Lauren och jag kunde se hur hon log.

“So.. WHERE`S MY TICKETS TO 1D!?” fortsatte hon och fick mig att skratta som vanligt. 

Here you go. Brianna och Edward? Vad tycker ni om dem? Och hur kunde dem bli tillsammans, Ed som hatade Brianna, eller? :) 

Senaste

“Admit it, you love me.” sa Brianna och drog hennes fingrar genom hans hår. “Brianna stop! I don´t like you, and I never will! urbrast Ed och puttade bort hennes hand. “Fine. But it´s sad that you waste your time on those idiots.” sa hon, tog en klunk av hans kaffe och reste sig sedan upp. “Come Alyssa. Let´s go!” sa hon och nästan sprang ut från butiken. “Great! Now I have Brianna on my coffee!” sa Ed och vi började skratta åt honom.

***************************************************************************************

Jag vaknade av att min högljudda väckarklocka ringde. Nej! Inte nu igen, tänkte jag och stängde av den. Jag njöt några sekunder av täckets värme innan jag steg upp för att göra mig iordning till skolan.                             Jag klädde på mig, svarta tighta jeans, svart topp och min kamouflage jacka. Plus några coola ringar, ett nitarmband och triangelörhängen till det. Efter jag klätt på sig gick jag till spegeln och började göra en sotig sminkning och ett par röda läppar. Innan jag gick ner till köket borstade jag igenom det blonda håret. Perfekt! sa jag till sig själv när jag tittade i spegeln och gick ner.

“Good morning Ari!” sa mamma. “Morning.” sa jag sömnigt. “Where´s Hope?”. “Oh, she´s still sleeping. She´s a bit sick today.” svarade mamma och rörde runt i hennes te. “Alright, hug her from me.” sa jag och tog upp min mobil och skickade ett sms till Lauren. 

“Good morning Laur! Ready yet? xx Meeting you and Ed in 15 minutes? :)”

“Morning! Yes, we will be there. Hope he has my coffee!! xx”

“Okay. I think he knows you´re gonna die without your coffee! ;)“

“Bla bla. See you soon xx :D”

Jag la ner mobilen i väskan, tog på mig skinnjackan och min vinröda tubhalsduk eftersom det var kallt och började gå till mina bästisar. 

Vägen till Lauren och Ed var blåsig och kall men som tur var hade jag hörlurar och lyssnade på One Direction, vilket gjorde promenaden bättre. Men när jag slutligen kom såg jag det som absolut inte fick hända.  

Jag satt i mitt rum och försökte rita ett öga när min mobil pep till. Jag ställde ner min kopp med te och kollade vad det stod. Ett sms från Lauren.

“OMG ARI!!” 

“What!? xx” 

Jag skrattade åt vad det kunde vara. Laur kunde bli exalterad över allt, t.o.m frukost så man visste aldrig med henne. 

“ONE DIRECTION IS COMING TO NEW YORK!!! TO MSG!! Im dead. xx”  

“NO WAY! GEEZ I REALLY WANT TICKETS, SERIOSLY WHAT IF WE MEET THEM???? xxxx Btw, have you talked to Ed?”

“Yeah, me too. My fangirl is fangirling right now! No, I will. Now. HE NEED TO KNOW xx” 

Jag skrattade åt Lauren och fortsatte rita. När ögat blivit klart gick jag ner till köket där mamma satt och matade Hope, min lillasyster som klart var det sötaste i världen! “Hii Hope!” sa jag med en sådan fånig bebisröst man gör. ”Aiel!” sa Hope och klappade händerna. “Hello darling.” sa mamma vänligt. “Hello.” svarade jag nästan lika vänligt. “So what do you want for your birthday?” frågade hon nyfiket. “New coulorpens, the jacket I showed you yesterday, Dr Martens. Maybe... I KNOW! I want tickets to One Direction´s consert in Madison square garden!” svarade jag och skrek nästan när jag kom på att jag ville ha biljetter. “Calm down sweetie! Okay okay.” sa mamma och fnissade åt mig. 

Mobilen pep till igen men den här gången var det Ed. 

“Coffee at Starbucks? I´ll bring Laur xx”

“Of course! Meet me there in 10 :)”

Jag klickade skicka och sa till mamma vart jag skulle sedan gick jag upp till mitt rum för att hämta min skinnjacka och väska. Efter 10 minuters promenad var jag vid Starbucks och jag såg dem vänta utanför. 

“Hi Ari! Two minutes late but it´s okey, we forgive you!” skrattade Ed och drog med oss in. “Ari. THEY ARE COMING TO US. TO NEW YORK!” utbrast Lauren. 

“I know Laur, just schh.” sa jag och log mot henne. 

“I want tickets soo bad! I NEED ticktes!” sa hon. 

“Well me too. They are like the greatest band in this world!”

Medans vi hade snackat hade Ed beställt kaffe. När vi hade fått kaffet satte vi oss vid en avskild plats mot ett fönster. 

“So, it´s your birthday in 10 days.” sa Lauren med ett mystiskt leende. “Well yes! Wait.. why that smile?” frågade jag misstänksamt. “Nothing.” svarade hon och tog en klunk av sitt kaffe. “Alright, don´t tell me.” sa jag och räckte ut tungan åt henne. “Oh oh.” sa Ed och tittade mot dörren. Jag vände mig om och såg Brianna och Alyssa komma in. Deras blickar mötte våra och jag tittade snabbt bort men det var försent, de var påväg till oss.

“Oh, look who´s here! Idiot, idiot and handsome. Ed, I can´t understand why you still are with these idiots?” sa Brianna kaxigt och satte sig ner bredvid Ed. “Brianna why are you so mean!?” fick Lauren ur sig. Brianna ignorerade Laur och återgick till att prata med Edward. “Admit it, you love me.” sa Brianna och drog hennes fingrar genom hans hår. “Brianna stop! I don´t like you, and I never will! urbrast Ed och puttade bort hennes hand. “Fine. But it´s sad that you waste your time on those idiots.” sa hon, tog en klunk av hans kaffe och reste sig sedan upp. “Come Alyssa. Let´s go!” sa hon och nästan sprang ut från butiken. “Great! Now I have Brianna on my coffee!” sa Ed och vi började skratta åt honom.

Ariel är en vanlig 17 åring som bor i New York med sin familj, pappa Steve, mamma Bridget och lillasyster Hope, 2 år. Hon fyller år den 16 november. Ariel älskar att måla och hon är jätteduktig. Hon har två bästisar, Ed och Laur, eller Edward och Lauren som de heter på riktigt. Hon har långt blont hår och vackra bruna ögon med ett leende som kan få snö att smälta. Hon har varit ett stort fan av One Direction länge tillsammans med sina bästisar. Lauren och Ariel kanske är lite mer fan än Edward men han gillar dem i alla fall. 

Ariel är svag för starbucks, musik och coola kläder. Hon har ingen favorit i One Direction, hon älskar alla! Men Lauren gillar Zayn extra mycket. Hon går i skolan och har bra betyg men i skolan finns även hennes “fiende”, Brianna. En kaxig tjej som har hatat Ariel sen dagis. De tävlar i allt. Brianna är också ett fan av One Direction, hon gillar Harry mest. 

Ariels största dröm är att få träffa One Direcion, och att få bli känd skådespelerska. 

Heej! Fick en så intensiv felling av att börja skriva novell igen så jag började på en. Det handlar om Ariel och jag kommer att updatera när jag har tid, så klaga inte. If you don´t like it, leave! Jag älskar att skriva så jag kommer att lägga upp nästa del när den är klar men det kan ta en dag eller två veckor, pga av allt skolarbete m.m. Ni som går på högstadiet kanske förstår. I alla fall hoppas ni kommer att gilla den här novellen, Last first kiss?, och ha en bra dag! :)

2010, Julia

Senaste

“Hi.” sa jag och log mot honom. “Oh, Hi. I didn´t though anyone saw me.” sa han skyldigt. “It´s okey. What´s your name?” frågade jag artigt fastän jag nog redan visste svaret. “Zayn Malik.” sa han och kom fram. “My name is Julia Lamouthe.” sa jag och sträckte fram handen. Han tog emot handen och “skakade” den. “Nice to meet you Julia.” sa Zayn och log “Nice to meet you too” svarade jag.

 Do you want to come over?” frågade jag snällt. “Sure!” sa Zayn och klev över den låga häcken. Han log nervöst mot mig och vände sedan blicken framåt. Vi gick fram till mina syskon som klumpigt försökte sätta upp gungorna. “Ari, Char, Bri, Eme! Say hello to Zayn!” sa jag. Dem vände blicken mot oss och Ari släppte genast spikarna för att hälsa på vår granne. “Hello Zayn, I am Ariadne. But you can call me Ari if you want!” sa Ariadne och log. “Hi Zayn!” sa Emanuel ifrån trädet där han klättrat upp. “Hi!” sa Zayn och började känna sig lite bekvämare. “Bridget, Charlotte vi har besök.” sa jag och petade på Bridget. “Oh, Hi! Im Bridget!” sa hon och sträckte fram handen. “And I´m Charlotte” sa Charlotte och log. “Hi! What languages did you just spoke?” frågade Zayn. “It was Swedish, we can speak English, French and Swedish.” sa jag och skrattade. “How?” frågade han förvånat. “My mom is half swedish, half english. And dad is french.” svarade jag. “I see.” sa han och log. “Come, I think mom and dad is in here” sa jag och gick igenom altandörren. Vi gick in till köket där mamma och pappa stod och pratade med Mr och Mrs Malik. “Hi” sa och jag lyfte handen. Dem vände sig om och tittade på oss. “I see you already met our Zayn!” sa Zayn´s mamma och log. “Yeah,  I am Julia.” sa jag artigt och räckte fram handen. “Hi Julia, I´m Tricia! Nice too meet you!” sa hon och log mot mig. “And I´m Yasher. sa Zayn´s pappa med ett litet leende. “Hi!”sa jag och skakade hans hand. “I´m Zayn and you have to be Mr and Mrs Lamouth! sa Zayn och hälsade på mamma och pappa. “Hello! Yes, you can call me Diana.” sa mamma med sin lena mammaröst. “Mr and Mrs Malik invited us for dinner tonight!”sa pappa plötsligt. “Oh, so great!” sa jag och stack händerna i fickorna. “I´m gonna show Zayn my room, so..” sa jag och pekade lite mot trappan och började sakta gå ut från köket. “Okey, we are going over to Tricia and Yasher, but of course you know where it´s is! skrattade mamma. “Okej, vi ses sen då!” sa jag och gick ut från köket och upp för trappan. Zayn var precis bakom mig hela tiden. Jag öppnade dörren till mitt rum och satte mig på sängen. “So which school is you gonna start in?” frågade Zayn när han satt sig bredvid mig. “Tong High School.” svarade jag. “That´s my school!” sa Zayn glatt. “It is? Then you maybe can show me the school tomorrow?” sa jag ivrigt. “Oh yes! Maybe we can have companion to school then?” frågade Zayn. “I would love to!” 

“So Zayn, what´s your favourite hobby, what do you do?” frågade jag Zayn. Vi hade suttit där i säkert 2 timmar och skrattat och pratat om allt. Typ. “I sing.” svarade Zayn. “You sing?” frågade jag förvånat. “Yeah, but I feel so nervous every time I sing in front of people.” sa Zayn.  “Sing for me.” bad jag honom. “No, I can´t.” svarade han tyst. “I´m sure you can, please! Just for me!” sa jag. “I don´t know, I´m not very good..” hann Zayn säga innan jag avbröt honom. “Let me decide that.” sa jag bestämt. “Alright.” sa han och började sjunga. Hans röst var helt fantastiskt! När han sjungt sista ordet i sången började jag applådera. “You liar! You are so talented!” utbrast jag. Samtidigt som hans ansikte sprack upp i ett leende kunde jag se att han började rodna lite. “Thanks Julia.” svarade han. Min mobil pep till och jag tog upp den ur fickan. Ett sms från mamma. Hi Julia! The dinner is ready so you and Zayn can take your siblings and come over! Love mum xx. “It was mum, the dinner is ready!” sa jag och hoppade upp från sängen. Vi gick ner för trappan och in till vardagsrummet där mina syskon satt och tittade på en actionfilm. “Maten är klar, vi ska äta hos Zayn´s föräldrar. Kom nu! sa jag och stängde av TV:n. “Meeh! Vi tittade ju faktiskt!” utbrast Emanuel. “Emanuel, vi kan titta klart sen. Du av alla säger väl inte nej till mat!?” sa Ariadne och reste sig. “Okej, jag är ju faktiskt hungrig.” svarade Emanuel. “Haha, det är du alltid, även efter en stor buffe!” sa Jaquline och skrattade. “Blä!” sa Emanuel och gick ut till hallen. 

Zayn öppnade dörren och lukten av currykyckling slogs mot oss. “Mm, it´s smells really good!” sa jag och gick efter Zayn. “Yeah, it´s mom´s own chicken recipe!” svarade Zayn och fortsatte in i köket. Där satt redan våra föräldrar och pratade. “Hi!” sa jag och vinkade lite. “Hello! The dinner is ready, so let´s eat!” sa Trisha. Alla satte sig vid bordet och började äta. 

Gud vad sugen jag blev på kyckling nu. Nej men jag har kommit hem och här har ni det efterlängtade kapitlet! Hoppas det blev bra och att ni gillar det. Tyvärr bara en bild idag, som inte ens hade med kapitlet atr göra men det var sjukt svårt att hitta bilder, förlåt! Och för er 1D-fans och directioners (+ vanliga mugglare), glöm inte att följa mig på instagram! På min vanliga heter jag @fotograferskan och på mitt 1Dkonto heter jag @my_brirish_boys och om ni vill se min astråkiga, märkliga tweets på Twitter, @INLOVEOFC -Hedda xx

(Tuva´s bild, men novell-Julias outfit)

2010, Julia

*pip, pip, pip,* Uh, redan? Jag satte mig upp i sängen och slog sömnigt av alarmet. Klockan var 10.00, alltså måste dem andra sova. Jag klev försiktigt upp från sängen och smög till andra sidan av bokhyllan, till Ariadne. Sedan gick jag så nära det gick så att jag kunde känna hennes andetag i mitt ansikte. Jag tog ett djup andetag, hoppade upp i sängen och började skrika. “GOD MORGON!!” skrek jag så högt jag kunde. Ariadne skrek till och fäktade med händerna. “Ari, chilla! Det är bara jag!” sa jag och gick av sängen. “JULIA! Du får inte göra så!” sa hon surt. “Jag sov”. “Jaa, det gjorde du. Men inte längre.” sa jag kaxigt. “Blää” sa hon och kastade en kudde på mig.                                            

“Nu när jag ändå är vaken, vad ska vi göra idag?” sa hon och satte sig i sängen. “Jag vet inte kan..” hann jag säga innan Jaqculine och Charlotte rusade in i rummet. “JULIA VAD ÄR DET MED DIG!?” skrek Charlotte och hon lät väldigt trött. “Det är ganska bra.” sa jag och log. Hon suckade buttert och gick tillbaka till sitt rum. Jaqculine tog upp kudden som Ariadne hade kastat och kastade den på mig och gick sedan. Jag mumlade något och tittade konstigt mot dörren som om dem såg mig. “Ser du? Det är det som händer om man väcker folk!” sa Ariadne och steg upp från sängen. Hon gick in till badrummet, låste och sedan hörde jag duschvattnet rinna. Jag reste mig från hennes säng och gick in till Walk-in-closet:en för att välja kläder.

Jag tog ett par pösiga leopardbyxor och en vinröd tröja. En väldigt snygg outfit, bra när det är lite kallt ute. Jag matchade kläderna med ett silvrigt armband. Sen gick jag och satte mig i sängen och började läsa en modetidning. Efter några minuter kom Ariadne ut med en handduk virad runt håret och en runt hennes kropp. En varm vind for mot mig och jag kände lukten av tvål och schampo. “Hej.” sa jag utan att släppa blicken från tidningen. “Hej, ska inte du duscha?” frågade hon samtidigt som hon öppnade dörren till Walk-in-closet:en. “Neeh, gjorde det igår. Gjorde inte du det också?” frågade jag. Hon ryckte på axlarna och stängde om henne när hon hade gått in i WIC:en. “Är det kallt ute!?” hörde jag henne ropa inifrån. “Som det brukar vara i februari väl!” ropade jag tillbaks. “Okej!”. Jag lade ner tidningen och gick ner till köket. Mamma, pappa och Emanuel var redan i köket och det luktade rostat bröd. “Morning” sa mamma och räckte en skiva rostat bröd till mig. “Morning” svarade jag och tog brödet. Sedan bredde jag på ett lager nutella på mackan, hällde upp ett glad äppeljuice och satte mig bredvid Emanuel och pappa.

“So what are we gonna do today?” frågade jag efter jag tagit ett bett på mackan. “Your mother and I was thinking about assemble them new swings. What do you think?” svarade pappa. “Yes, Sure.” Då kom Ariadne, Jaqculine och Charlotte ner för trappan och Charlotte såg surt på mig. “Where is Bridget? frågade jag. “Sleeping, lucky her.” sa Charlotte och tittade menande på mig. “You could sleep if you wanted to.” sa mamma som inte hade märkt blicken Charlotte gav mig. “Ha! Sleeping? With Julia in the house?!?” utbrast Charlotte förvånat. “Julia. What have you done this time?” frågade mamma och satte händerna på hennes höfter. “ First, what do you mean you this time? I usually just do like 1 thing... a week.” sa jag och drack min äppeljuice. And I was just waking Ari up.” sa jag och öppnade morgontidingen. “Julia.” sa Charlotte med ett fnys och skakade på huvudet och hällde sedan upp apelsinjuice till sig. “What.” sa jag och läste någon tråkig artikel om byggarbete. 

 Lite senare på förmiddagen

Vi hade gått ut till trädgården och försökt sätta upp några gungor. Charlotte var inte längre sur på mig och Bridget hade vaknat. När vi höll på och bygga och skrattade och skojade så att hela kvarteret hördefick jag syn på någon som stod på grannarna Maliks tomt och kikade hit. Jag släppte det jag höll på med och gick ifrån dem andra till killen som troligen var Zayn. “Hi.” sa jag och log mot honom. “Oh, Hi. I didn´t though anyone saw me.” sa han skyldigt. “It´s okey. What´s your name?” frågade jag artigt fastän jag nog redan visste svaret. “Zayn Malik.” sa han och kom fram. “My name is Julia Lamouthe.” sa jag och sträckte fram handen. Han tog emot handen och skakade den. “Nice to meet you Julia.” sa Zayn och log “Nice to meet you too” svarade jag. 

 Julias outfit är bara baserad på Tuvas outfit. Det är hon som tagit den snygga bilden och äger kläderna. Hon har en jättefin blogg som du kan kika in på om du klickar HÄR. http://tuvamalmo.blogg.se/ Så bilden är alltså hennes, och jag frågade innan om jag fick använda den. Men hoppas ni gillar delen och att Zayn nu kom in. Fast obeservera att One Direction INTE finns nu, dem har inte ställt upp i X-factor än. På tal om det, glöm inte att svenska X-factor börjar ikväll på TV4! 

2010, Julia

Efter några timmar flygresa och ett stopp på Mcdonalds så var vi framme i Bradford. Det var kallt och himlen gav ett mörk ljus. Jag drog koftan tätare in till mig och kände mammas hand på min rygg. Vi stod och tittade på vårt nya hus. Det var ju inte fult.. men det var inte vårt. Det kändes inte bara rätt, jag ville stanna i vårt hus i Nice med mina vänner, fastän jag visste att vi nu inte längre ägde det.                                                        “Kom så går vi in, är ni inte nyfikna!?” frågade mamma ivrigt och gick mot dörren. Vi andra följde efter. När vi alla stod vid dörren öppnade mamma dörren och där inne såg det.. fantastiskt ut, tyvärr. Vi gick snabbt in och såg oss omkring. “Look, the fridge is already full!” sa Emanuel glatt när han öppnat kylen. Typiskt honom, alltid hungrig! Jag skrattade åt honom och gick mot vardagsrummet. “An aquarium!?” utbrast jag. Jag har alltid velat ha ett akvarium med en massa fiskar. Och ja nu fanns det ett enormt akvarium som var inbyggt i väggen runt en jättestor TV med en massa fiskar i. “Ja, vi vet ju att du gillar fiskar. Ni får döpa dem.” sa mamma och log mot mig. Emanuel och Ariadne kom in till vardagsrummet. Dem andra var redan här.                                   “Thats coca, and that´s cola then!” sa Emanuel och pekade på två rödaktiga fiskar. “Haha, then this is Juliet and this is Romeo!” sa jag skrattandes och pekade på två fiskar som såg ut att pussas. “Då kan detta vara Edward och det Bella” sa Charlotte och vi började skratta. Jag tror nog att vi aldrig har bråkat på riktigt, även om vi är syskon. “Eftersom det är duetter som gäller så är det Jelly och det Beans!” sa Jaqculine och pekade på några lila fiskar. När vi suttit där i den jättelika soffan och döpt fiskar ganska länge så kom mamma in       “Ska ni inte kolla på era rum?” frågade hon lite nyfiket. “Sure” sa jag. “Come here” sa hon och gick mot den långa trappan. Vi sprang före henne upp för trappan. Jag och Ariadne gick och öppnade en dörr där det stod Julia & Ariadne. Vi hade en fototapet med en bild på chokladmjölk som stänkte, på väggen mot dörren. Rummet var enormt och liksom avdelat med en stor bokhylla i mitten av rummet så vi fick som varsitt fast ändå ett. Golvet var vitt och glansigt och en stor vit papperslampa hängde i taket. Ett par jättelika fönster som släppte in jättemyckt ljus fanns över sängarna. Varsin dubbelsäng, jag hade muschtaser i olika färger oh mönster på mina sängkläder och Ariadne hade vitt med pastellfärgade blommor och båda hade en massa färgglada kuddar på. I bokhyllan stod en massa bra böcker och CD-skivor. Vi gick runt och tittade i vårt stora rum när jag hittade två dörrar till. “Ariadne, titta!” sa jag och nickade mot dörrarna. Hon stoppade tillbaka en bok och skyndade sig till mig. “Undrar vad det finns där” sa hon. “Kom igen så öppnar vi då!” sa jag och tryckte ner handtaget. Där fanns en stor walk-in-closet fylld med en massa fina kläder. Ariadne gav ifrån sig en litet skrik och gick genast in. “Undrar varför dem köpt nya kläder? Jag menar vi hade ju redan en massa.” sa jag medans jag följde efter Ariadne. “Hm, vem vet. Mamma och pappa är lite konstiga.” sa hon och skrattade. “Kan man lugnt säga” skrattade jag.                                                                                                                                                 Jag gick ut för WIC och öppnade den andra dörren. “ARIADNE, DET ÄR ETT BADRUM!!” ropade jag ifrån badrummet som fanns innanför den andra dörren. “Du behöver inte skrika” sa Ariadne i vanlig ton bakom mig. “ARI!! Du får inte skrämmas så!!” sa jag högt efter jag hoppat till. “Vilket stort badrum!” sa hon med ett skratt och brydde sig inte om att jag blev rädd. “Hur går det med Matt nu då?” frågade jag försiktigt. “Erhm, jag vet inte.” sa hon och jag ut från badrummet. Jag följde efter och satte mig bredvid henne på sängen. “Jag vet faktiskt inte!” sa hon och jag såg en tår rinna ner för hennes kind. Hon lutade sig mot min axel och jag höll armen om henne. “Du, du övertalade mig om att det skulle bli bra här. Så nu får du inte gråta!” sa jag bestämt. Hon satte sig riktigt och torkade bort tårarna och försökte le. “Jag är glad att du är min syster.” sa hon. Jag skulle precis svara henne när det knackade på dörren.                                                                                                  “VEM ÄR DET!?” frågade jag. “EMANUEL!!” hörde jag Emanuel skrika utanför dörren. “KOM IN!” svarade jag. Han öppnade dörren och sprang fram mot oss. “Vad vill du lillkillen?” frågade jag kaxigt. “Jag tänker ignorera dig för att jag är för glad.” sa han och log kaxigt. Jag räckte ut tungan och rufsade om hans hår. “HEY!” Jag har faktiskt lagt ner tid på det!” sa han och försökte rätta till håret. “Jaha, synd” sa jag och rufsade om det igen. “Julia.” suckade Ariadne. “Men varför är du så glad då?” frågade jag. “Kom, så ska ni få se!” sa ha och tog våra händer, släpade oss till hans rum, öppnade dörren och sa, “Ta-da!”. “Wow!” sa jag när jag sett rummet. “It is really cool Em!!” sa jag och satte mig på sängen. Emanuel älskar ju Harry Potter, ja. Tapeten var Harry Potter “logan”, på den gråa fint bäddade sängen låg något som skulle likna sorteringshatten och en spindel. Sedan på andra sidan av rummet fanns ett skrivbord målat i rött och gult, gryffindors färger. Ovanför på en glashylla stod alla Harry Potter böckerna och filmerna i ordning. En massa saker som finns i böckerna/filmerna fast i kopia fanns utspridda över hans rum och under glashyllan hade någon bokstaverat expecto patronum i guldiga träbokstäver. “Yes, it´s like we are in the movie, almost.” sa Ariadne. “Look!” utbrast jag och pekade på en skylt utanför fönstret som pekade ut mot trädgården där det stod Hogwarts med svarta snirkliga bokstäver. “How cool isn´t this room!?” sa jag och reste mig upp från sängen. “Let´s see how Bri and Char´s room looks!” sa Ariadne och ställde sig i dörröppningen. Emanuel puttade bort henne från dörröppningen och gick före. Vi gick in till Charlotte och Bridgets rum där Jaqculine redan var.                                                        Det var ett stort brunt rum. På ena väggen fanns som ett stort hål i väggen format som ett moln. Där inne låg det en madrass, en massa kuddar och rosa fina lampor hängde i taket i “molnet”. Som en myshörna. Två vanliga sängar med rosa överkast och beigea, guldiga kuddar stod mot väggen bredvid. På ena kortsidan under ett fönster med utsikt fanns det ett långt skrivbord med svarta ben och glasskiva ovanpå. En snurrstol med rosafluffigt överdrag var inskjuten under skrivbordet. “This room is so.. cozy!” sa Ariadne och log. “Yes, we love it!” sa Bridget och slängde sig i sängen. “Jaqculine, let us see your room!” sa jag ivrigt till min mörkhåriga lillasyster. “Yes!”sa hon och gick mot hennes rum. Vi andra följde glatt efter. Hon öppnade dörren där hennes namn stod och vi möttes av ett stort ljust, frächt och ljust rum. “EUH MY EYES!!” utbrast Emanuel när han klev in i det ljusa rummet. “Yes, it´s so light!!” sa jag och kupade händerna över ögonen. “But it´s nice.” fortsatte jag.  “JUL, ARI, BRI, CHAR, JAQ AND EME!! IT`S FOO..” hann mamma ropa innan Eme avbröt henne. “IM COMING IM COMING!!!!!” skrek Emanuel och sprang ner för trappan. Vi andra följde efter, fast lite långsammare och inte lika entusiastiskt som Emanuel. Killen älskar verkligen mat! När vi kom ner hörde vi mamma säga till Emanuel att han inte fick springa in trappan. Vi kom in i köket och där stod 8 pizzakartonger staplade och redo att tömmas. Vi satte oss vid matbordet, började skära upp varsin pizza och började sedan äta. 

Hoppas ni gillar del 2 och att ni kan se hur rummen ser ut i era huvuden. :D Som ni ser har alla ett smeknamn men jag ville inte att Charlottes smeknamn skulle vara Lottie, så att dem blir ännu mer lika. Så därför är det Char. Och ja, Emanuel är lite som Niall. Zayn kommer snart att komma in, inte dem andra ännu. För som ni ser fel eller vill fråga, bara kommentera på! Och har du instagram och/eller twitter, följ mig gärna. Twitter: @INLOVEOFC Instagram: @fotograferskan

Detta inlägg är tidsinställt så nu är jag i skolan och studerar. :D

2010, Julia

Jag satt i mitt rum tittade ut genom fönstret. Det var en tidig februarimorgon och solen gömde sig bakom ett par mörka moln. Fågelmamman satte sig på grenen där boet fanns. Hon hade hämtat mask till sina ungar. Dem var helt ovetande om att dem skulle få nya “grannar”. Kanske inte för att dem skulle sakna oss men ända sedan fågelmamman och fågelpappan hade byggt ett bo utanför mitt och Ariadnes fönster hade jag tittat på dem varje morgon och ibland gett dem frön. Nästan som ett eget husdjur. Fast det var inte fåglarna jag skulle sakna mest, det var mina vänner. Mina tankar avbröts av en hög röst. “Julia!” gastade mamma nerifrån. “Yes?” svarade jag “We have to leave, now!” ropade hon ”I know” sa jag och kände en tår rinna ner för kinden. Jag hörde Ariadne gå upp för trappan och öppna dörren. “Hej.” sa jag tyst och fingrade på en tråd från min tröja. “Jag vet att du inte vill åka, det vill inte jag heller men vi måste. Det kanske blir bättre där?” försökte Ariadne uppmuntrande. “Nej, det kommer inte bli bättre där!” svarade jag ledset.  “Vem vet? Jag hörde att en utav grannkillarna var i vår ålder. Zayn eller något tror jag att han hette.” “Jag bryr mig väl inte om någon Zayn!” utbrast jag förtvivlat och sprang in till badrummet. Jag stängde dörren men lät den vara olåst. “Julia, snälla. Kan du inte försöka? För min skull, snääälla?” frågade hon sött och jag kunde nästan se hur hon lade huvudet på sne, tittade med sina bruna vackra ögon och viftade med dem otroligt långa ögonfransarna. “ Okej då, men jag kommer inte att njuta.” sa jag buttert och hörde Ariadne skratta åt mig och sa “Ingen har sagt att du ska njuta”. Jag öppnade dörren, tog min dator och gick med Ariadne ner. “Äntligen Julia!” utbrast mamma när hon såg mig komma ner för trappan. Mamma, pappa, jag, Ariadne, Charlotte, Bridget, Jaqculine och Emanuel satte oss i bilen och körde bort från vårt hus. Från Nice. Från Frankrike.  Eller i alla fall till flygplatsen. Nu skulle vårt liv börja om på nytt. 

Det allra första kapitlet på den nya novellen! Hoppas ni gillar det och längtar till nästa. Del 2 är redan färdigskriven och kommer att komma upp snart, eller imorgon. Kommentera när du tycker jag ska lägga upp det! ;) Som ni ser blandar dem svenska och engelska hela tiden och kommer nog att göra det i dem flesta delarna. Jag vet att dem också borde prata franska men jag kan bara några ord och meningar och vill helst veta vad jag skriver. :D Är det något du inte förstår eller vill fråga eller kanske bara slänga in en snäll kommentar är ni mer än välkomna att göra det! //Hedda xx 

Som ni flesta vet så ska jag starta igång en ny novell, bra va? Till denna novell behöver ni en väldigt detaljrik prolog, så det blir ungefär som en del!                                                                                           Till att börja med så utspelar början av novellen 2010 eftersom det var året då One Direction skapades. Men det står i början av novellen vilken år det utspelar sig i. Julia Elizabeth Lamouthe bor i Nice, Frankrike med sin familj.

Laurent Lamouthe, hennes pappa, föddes i Nice, Frankrike och har bott där hela sitt liv. Han äger flera modebutiker och designar vissa av kläderna som säljs. Han är såld på choklad och ost.

Hennes mamma Diana Lamouthe, fd Adams Lundberg är född i Sverige och har svensk pappa men hennes mamma kommer från Manchester, England. Så hon är 50% svensk 50%engelsk. Hon jobbar på Vouge och älskar gult och mörklila. Hon mötte Laurent Lamouth när hon var på semester i Nice.

Dem blev kära och fick 6 barn tillsammas. Äldst är Julia och Ariadne, 17, sen kommer Charlotte och Bridget, 14, Jaqculine är 13 och Emanuel är 12.

Julia har kastanjbrunt långt lite lockigt hår, turkosblåa ögon och ett leende som kan få vem som helst att smälta. Hon är sund och singel. Hennes tvilling och goda vän Ariadne har likadant hår men gröna ögon. Hon är givmild och snäll mot allt och alla. Hon har en pojkvän, Matt. Dem båda är hyfsat långa, 177, har en STOR crush på musik och är bokmalar.

Charlotte och Bridget är deras blonda systrar som också är tvillingar. Dem är enäggs tvillingar och ser därför mer eller mindre likadana. Båda har en pojkvän, Caspar är Charlottes och Jason är Bridgets. Dem har isblåa ögon och är ca 160 långa. Jaqcueline har också bruna ögon och långt mörkt hår, fast hon har spikrakt. Hennes bästis Hanna Webber är nästan hos dem hela dagarna, så hon är som en i familjen.

Emanuel har rött ostyrigt hår som är minst 5 cm långt. Luggen hänger ner i pannan (tänk på Ed Sheeran´s hårfäg och Louis´s frisyr). Han är lång för sin ålder och är ganska vältränad. Emanuel gillar coca cola och Harry Potter. Han går i fotboll och är duktig på att laga mat. Plötsligt måste dem flytta till Bradford, England och där träffar dem grannarna Malik. :) Så, nu vet ni lite om familjen Lamouthe! Ha en bra dag och novellen kommer snart dyka upp här! //Hedda xx